En liten rad

Jag vet att det var otroligt länge sedan jag skrev,men orken har inte funnits och detta på grund av bland annat graviditeten.
Att vilja så mycket är ett av mina största problem just nu.
Jag vill orka vara i huset och måla lister och greja lite,men orkar inte...får inte.
Jag vill orka börja packa mer här hemma...men orkar inte...
Jag vill orka med en vardag att bara städa tvätta och laga mat,men orkar nästan inte det.

Tack och lov har jag en underbar man som jag inte vet hur han orkar med det mesta.

Jag känner mig frustrerad för att jag inte har fått godkänt mina sjukintyg av försäkringskassan än.
Det är ju inte så att man är gjord av pengar precis.
Hoppas mina läkare kan få till pappret innan fredag för annars så får jag avslag och då blir jag inte glad.
Förstår inte systemet hur en läkare på försäkringskassan kan sitta och säga Ja eller Nej om jag ska vara sjukskriven och så har de inte ens träffat mig.
Att jag sedan har blivit sjukskriven för att jag bland annat har sammandragningar och är försvagad i muskulaturen på grund av mina 3 tidigare kejsarsnitt,jag tycker inte att det borde vara ett svårt fall att godkänna.
Vad skulle det kosta samhället om jag skulle få barn 2 månader för tidigt????
Hur tänker dem då??

Det gjorde det väll inte bättre av att jag faktiskt var in på förlossningen igår och var tvungen att få en spruta med Bricanyl för att mina sammandragningar skulle ge med sig.Jag hade då haft sammandragningar var 5-6 minut och de höll i sig mellan 30-60 sekunder.....
Som tur är så har de inte gjort någon verkan,men det stressar ju på lilla snutten i magen och jag såg att varje gång jag fick en sammandragning så höjdes hans puls.....

Mycket tankar snurrar i huvudet nu.....
Jag vill att de här veckorna ska gå snabbt.
Men vet ju även hur det är...Det kommer de inte att göra....

Nej,nu ska jag leta upp ett recept och se om vi behöver kompliteringshandla något till det...
Ska försöka laga god middag ikväll...
Får se om jag knäpper något kort och lägger ut på bloggen sedan...beroende på om jag orkar.
Ha tålamod vänner...
Det blir bättre :o)

Tack för varma tankar och mess på telefonen...
*puss och kram* Från en tjock och trött Zandra :P
Bild på magen kommer också...men inte nu ;o)


Kommentarer
Postat av: Kristina

Kramar till dig ! Jag tänker på dig massor. Kom ihåg att vila. Allt annat kan du göra sen, eller be någon annan göra. Vila kan bara du göra. Och vad gäller försäkringskassan så kan du få rätt senare även om du skulle få avslag nu. Låt det inte stressa dig, även om jag vet att det är svårt. Jag ringer nån dag!

2009-10-10 @ 22:02:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0